Brudarna 'rå?

Okey okey okey!!! Nu har ni nästan frågat allihop.

Samma fråga, i mer eller mindre finkänsliga varianter.

Från det grabbigt finkänsliga ”Hur går’e mä Pakistanska brudarna ’rå!?” till det lite mer feminint finkänsliga ”Har du trevligt annars?”

Och med fara för eget liv ska jag svara. Det är nämligen så att det är olagligt (!) i Pakistan att vara intim med någon om man inte är gift med personen i fråga. Det korrekta engelska ordet för detta är ”fornication”, vilket jag inte kan dra mig till minnes ha sett i glosböckerna från Blåklintskolan.

Det kommer av Islamsk lag där Zina beskrivs enligt följande: “The woman and the man guilty of adultery or fornication,- flog each of them with a hundred stripes: Let not compassion move you in their case, in a matter prescribed by Allah, if ye believe in Allah and the Last Day: and let a party of the Believers witness their punishment.” —Qur'an, 24:2

Det finns dock vissa komplicerande fakta. Från Wikipedia: For the establishment of adulery, four witnesses "must have seen the act in its most intimate details, i.e. the penetration (like “a stick disappearing in a kohl container,” as the Fiqh books specify). If their testimonies do not satisfy the requirements, the accusing party can instead be sentenced to eighty lashes for unfounded accusation of fornication."

Alltihop detta är förstås ganska lustigt, och välutbildade människor ägnar sig förstås inte åt att piska folk på gatorna år 2007! Dock är det formellt faktiskt fortfarande straffbart enligt Pakistansk lag, men i praktiken bara för de lägre socialgrupperna.

Det var en uppmärksammad artikel för några veckor sedan i tidningen, där någon modig person gjort könsbyte från kvinna till man och sedan gift sig med en kvinna. De levde lyckliga till det hela uppdagades ett par år efter bröllopet, av brudens farbror. Oklart exakt hur det uppdagades, för övrigt... Det blev fängelse för det, förstås. Hemska brott.


Shumail Raj, 31 (left) had sex-change surgery to become a man and then married his cousin. The two were arrested last week after the bride's family complained about the gender of her husband.

Hos de stora massorna verkar lagen mot fornication i stort efterlevas, men är på väg bort i takt med att världen i övrigt blir öppnare och folk kollar på mer Hollywood och mindre lokal pakistansk slapstick. Hos överklassen är det vanligt och populärt att ha pojkvän/flickvän, men de bedyrar i sociala sammanhang att det ”förstås” inte överskrider den fysiska gränsen (tro’t den som vill). I dagens tidning stod en undersökning redovisad som visade att universitetsstudenter som hade flickvän hade 25% högre betyg än genomsnittet. Om det beror på att smarta killar har lättare att fixa brudar, eller om de har lättare att koncentrera sig på studierna när de mindre sexuellt frustrerade, förtäljer dock inte historien.

Men även hos överklassen är det hemlighetsmakeri på en helt annan nivå än i väst, för det är fortfarande lite paria över det här med intimitet före ett korrekt äktenskap. Vet inte riktigt vad jag ska likna det med i Sverige… Kanske som om någon skulle sätta sig ner i fikarummet på jobbet och säga
”- I helgen gick jag på bögklubb, klädde mig i kvinnokläder och fick smisk. Det var roligt men jag har fortfarande ont i baken, vad gjorde ni i helgen?”

Ungefär så skulle det mottas om någon av de lokala förmågorna på jobbet här i Pakistan berättade att han/hon träffat en tjej/kille på den lokala restaurangen och att de sov över hos varandra. Och skulle hans mamma eller pappa få reda på det (oavsett ålder på den Ericsson-anställde) skulle det sannolikt vara lämpligt med någon form av exil.

Så, tillbaka till ämnet. ”Hur går’e mä Pakistanska brudarna ’rå!?”

Jag har fuskat lite och tillbringat en del tid med en tjej som här snarast får betraktas som halv-västerlänning.






Som hennes kompisar uttryckte det, så åkte vi på en ”pre-marriage honeymoon” för några veckor sedan. Vi drog nämligen iväg till de norra bergsregionerna norr om Islamabad och checkade in på ett närmast schweiziskt litet slott som ”married”, med två fejkade ringar och allt som vi köpte på den lokala bazaren strax utanför. För annars hade vi inte kunnat checka in och dela rum! En helt naturlig work-around runt trångsynthet, enligt henne.



Det var oerhört vackert där och själva hotellet låg på 3000m, med toppar på ytterligare något tusental meter. Hisnande utsikter och man kunde åka skidlift upp och ner (av Deutsche Kvalität, som tur var). Dock fick man springa av liften i stället för att åka på skidorna i nerförsbacken när man skulle av.

Tjejen i fråga är Director på en Human Development-organisation (typ SIDA) och föreläser/forskar på Ekonomi-universitetet här (typ Handels), är Pakistanska men har bott i Schweiz. Hon är dessutom den enda jag känner som faktiskt har träffat Påven - den riktiga Påven, religiös ledare för 1 miljard döpta katoliker, i hans residens i Vatikanen – alltså inte småpåvarna på jobbet.



Johannes Paulus II, den förre påven, han som gjorde rätt mycket bra saker, hade dessutom läst på om henne och började konversationen med ”'Salāmu `Alaykum'” vilket är ungefär goddag (eg Peace be upon you) med lokalt klingande Urdu-uttal innan hon hunnit öppna munnen. Rätt fränt.

Värt att tänka på när man själv ramlar in på något möte oförberedd. Hade Påven tid att läsa på om Saba, som hon heter, innan han träffade henne, så har nog sjutton vi tid att läsa på innan våra möten på jobbet.



Vi har även åkt ut på den riktiga Pakistanska landsbygden. Det var också en lite rolig historia. Den dagen var det ett 78-årigt rekord som slogs i Lahore, där dags-medeltemperaturen var 49 grader, med toppar uppåt 55 grader (i skuggan) på lokala platser. Just den dagen, ungefär klockan 12 på dagen, gick AC'n sönder i bilen.

Det är jag lite stolt över. Om man öppnade fönstret så var det bokstavligt talat som att hålla en hårtork i ansiktet, aldrig upplevt något liknande. Häftigt och drack 3 liter vatten på en timme. Det blev dock akut att hitta en annan hyrbil innan den tillfällige chauffören skulle svimma.

När vi stapplande dyblöta ur bilen vid den enda hyrfirman, framför den enda raden av blänkande AC-fungerande bilar på många mils avstånd, mitt på dagen, den varmaste dagen på 78 år, inser man att detta är nog inte tillfället när jag får Pakistans bästa pris.

Väl avkylda, bar färden vidare ut på landet. Och här snackar vi riktig landsbygd:
- Bufflar som simmar i fiskdammen.
- Alla världens grönsaker (nästan) inom 200 meter
- Åkrarna avgränsade med mango-träd, banan-träd och alla möjliga exotiska frukter som jag aldrig sett innan
- Bönder som klagar på vädret precis som hemma (regnade för lite just den veckan)
- Nöjda och glada människor som äter godare mat än vi lyckas uppbringa på lyxkrogarna i Stockholm, låt vara på enklare tallrikar, men med råvaror och matkultur som växt fram genom årtusenden.


Så som svar på frågan: Ja. Dä går bra mä brudarna / jag har trevligt annars.

Anmäl mig nu inte till polisen om ni inte har 4 vittnen som sett kohl-behållaren enligt Fiqh, för då får ni 80 spöstraff.

Klicka på bilden nedan, för fotoalbumet, en del rätt fina bilder denna gång, speciellt terrorist-aporna: